Chelseas vinstsvit är en fråga om marginaler, fråga De Bruyne

Chelseas säsongsupptakt har varit galen på många sätt. Nya tränaren Antonio Conte fick en dålig start i klubben. Efter sex omgångar var laget redan åtta poäng efter Manchester City och spelet såg allt annat än bra ut. Många tänkte nog då att historien från fjolåret skulle upprepa sig. Tänk så fel de skulle få. Fjorton omgångar senare leder laget Premier League, fem poäng före närmsta rival. Dessutom med en match mindre spelad. På de senaste 14 omgångarna har laget vunnit de 13 senaste. Hur kan det vara möjligt? Jag skulle säga att det handlar om marginaler. Hade det inte varit för Kevin De Bruyne kunde tabellen sett helt annorlunda ut i dag. Låt oss blicka tillbaka till omgång 14…

Inför den fjortonde omgången i Premier League hade serien börjat ta sig på allvar. Topplagen hade börjat utkristalliseras med Chelsea, Liverpool och Manchester City inom en poängs avstånd. Chelsea och Liverpool hade förvisso tagit sig både ikapp och förbi Manchester City men många tyckare ansåg att det var tillfälligt. City hade ju Guardiola, Agüero och De Brüyne i sin arsenal, vapen att avgöra vilken liga som helst ute i Europa. Dessutom hade laget vunnit över självaste Barcelona bara månaden tidigare och därmed fått övriga Europa att häpna då segern dessutom kändes fullt rättvis. Nu skulle samma sak upprepas på nytt, skillnaden var bara att det var ett annat storlag på motståndarsidan. Ett lag som hade glömt hur det kändes att förlora och som där och då inte kunde förlora. Det laget var Chelsea och den matchen förändrade Premier League-säsongen helt.

Matchen inleddes som så många andra matcher på Etihad Stadium gör. Hemmalaget dominerade kraftigt bollinnehavet och styrde matchen helt och hållet. När 1-0 kom precis innan halvtid kändes det både logiskt och fullt rättvist då hemmalaget radat upp målmöjligheter tidigare. I det skedet låg City poängen före Chelsea i tabellen. Efter matchen skulle Chelsea istället ha ryckt åt sig en fyrapoängs ledning. Anledningen till det? Marginaler…

I den 57:e minuten är fortfarande ställningen 1-0 till Manchester City när Kevin De Bruyne ska placera bollen i öppet mål men träffar ribban. I den 60:e minuten kvitterar i stället Diego Costa och tio minuter senare har Willian vänt matchen till Chelseas fördel. Hazard avslutar vändningen med ett 3-1 mål på stopptid. Avståndet till City var därmed uppe i fyra poängs marginal och i matchens slutskede blev även Agüero och Fernandinho utvisade. Det är nästan omöjligt att svara på frågan vad som hade hänt om De Bruyne hade gjort mål. Det går dock att svara att Manchester City hade haft en stabil 2-0 ledning. Att avståndet där och då hade varit en poäng till Citys fördel och att Chelseas vinsttrend med all sannolikhet hade avslutats. I stället vann Chelsea då sin åttonde raka matchen. Diego Costa och Hazard lyftes ytterligare med sina respektive mål och laget reste sig en nivå till efter att ha vänt ett underläge borta mot en topprival. Därefter har allting bara flutit på för Chelsea medan Manchester City har pendlat i sina prestationer. Nu känns Chelseas som en orubblig vinstmaskin som kör över allt och alla medan City blivit mänskligt. Ibland är fotbollen en märklig sport.

Tänk vad en liten ribbträff kan göra i en titelstrid….